vuxen-lek

Runt halv 12 tog jag bussen från Rudbecks busshållplats mot vreten där Länsförsäkringar har sin stora kundstjänstvåning. Jag hade nämligen en bokad jobbintervju med Carola Olund vid 13.00. Nervös men exalterad klev jag på bussen och hade en och en halv timme på mig att komma fram. Allting började bra, en sofistikerad outfit och en massa självförtroende-musik i öronen fick mig att må bra inför detta möte.. till en början.

När jag kom fram till Sollentuna staton bestämde jag mig för att ta tunnebanan från kista så jag gick mot Kista-bussarna och efter några minuter kommer en buss mot Spånga station. Jag orkade inte vänta på den riktiga bussen så jag hoppade på spånga bussen eftersom jag visste att den gick förbi en väg bredvid Kista. Jag satte mig längst bak, åt min macka och grubblade lite över vad jag borde tänka på. Vid Kista gymnasium kliver det på ett gäng killar som sätter sig runt mig och jag inser att jag inte har en stoppknapp i närheten av mig.. OH NO! Plötsligt inser jag också att jag inte vet vart jag ska kliva av och när jag kommer på är det för sent. Ja, jag åker förbi kista och eftersom jag inte vågar stoppa missar jag hållplatsen efter också.

Dock inser jag snabbt att bussen åker förbi Rinkeby och mitt minne säger mig att det finns en tunnelbane station där på den blå linjen. Men för att inte åka förbi min hållplats igen så går jag av så fort jag ser en skylt som det står rinkeby centrum på. Det blir en 5 min promenad till tunnelbanan. Tänka sig hur klantig man kan vara.

När jag kommer in i byggnaden känner jag hur självförtroendet sviker mig. Jag får en namnskylt i receptionen och hon ringer efter Carola när jag känner att jag måste gå på toaletten. Jag frågar efter vägen och hon pekar mot en dörr. Jag skyndar mig dit bort och kan inte bestämma mig vilken toalett jag ska gå in på. Bra intryck att ta handikapp om min blivande chef ser mig men jag vill ju ta handikapp för dom är större. Det blir en vanlig och jag kastar ner min väska på golvet och börjar fixa mig. Borsta luggen, hitta cv, ta av mig jackan, fixa kläderna, DRA NER KLÄNNINGEN. Jag står där inne och tankarna far genom huvudet. När jag kommer ut brer jag på ett stort leende, slår mig ner i en fotölj fr att vänta och känner 3 095 fjärilar som flyger runt i min mage.

Till slut kommer hon och intevjuen gick strålande, får svar i slutet av denna vecka eller början av nästa. Då får ni veta mer om jobbet om jag får det.

M.M