Okej, jag kan erkänna att i pressade situationer är jag en lättretligt person. Kanske vissa saker som jag borde lära mig att skratta åt istället för att bli sur. Men det finns ändå 3 saker som jag irriterar mig så in i helvette på. Idag ska ni få höra min nummer 1 på denna lista. Nämligen småbarn på små offentliga platser.
Ahhhh... jag kan verkligen bli tokig på sådant. Visst, det är klart att man inte ska stänga in barnen hemma men någonstans måste det finnas en gräns. Sitter man på ett tåg mot stan vill man inte höra en snorig 3-åring med mat runt munnen skrika det värsta han kan i 20 minuter. Då känner man ju inte direkt för att skaffa barn. Jag lider med föräldrarna som gör allt för att få tyst på barnen samtidigt som dem känner allas blickar på en. Jag har inga problem med barnvagnar, eller barn på stan men just när det kommer till tåg eller butiker kan jag bli så fruktansvärt irriterad. Går jag in i en butik vill jag kunna gå runt och kolla på saker utan att höra barn skrika och samma gäller tåget. Jag vill kunna prata med mina kompisar utan att behöva överrösta ett gällande skrik för att barnet inte är nöjd med någonting.
Så vad ska vi då göra åt det här? Det är ju lite absurt att tänka sig att barnen ska ha en egen vagn på tåget men föräldrarna kan väl ändå tänka innan. Om dom vet att barnen skriker för att dom är hungria eller trötta kan dom väl se till att barnen inte är hungriga eller trötta innan dom sätter sig på tåget. En gång blev jag så irriterad så jag tog upp diskussionen vid middagsbordet och frågade mamma om jag och min brorsa någonsin skrek sådär som barn gör. Jag vet inte om hon bara ser det goda i oss men hon svarade iaf: "Nej, och om ni gjorde det gick vi ut ur butiken direkt." DEt vet jag iförsig själv att dom gjorde. Till exempel om vi ville ha någonting och inte fick det, då kunde vi börja tjata,gråta, sura eller skrika. Gjorde vi någonting av det tog mamma ut oss ur affären och vi åkte hem. Inget daltande där inte och jag är glad för dom andra som var i butikens skull även om jag faktiskt ville ha det där som jag ville ha.
Dom som stör sig på barn klagar inte till föräldrarna direkt men det vore ju trevligt om dom någon gång i bland kunde göra någonting för oss som får lida. Kanske få tyst på era barn?
m
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

2 kommentarer:
vi får se när du skaffar barn o har ett ärende eller liknande att ta hand om dit du måste åka kommunalt, så måste du ha med dig din son/dotter, då ska jag komma fram till dig säga åt dig att få tyst på ungjäveln
feel free to do that! om jag inte redan hunnit stiga av är jag evigt tacksam att du blir min varningssignal.
Skicka en kommentar