otrevligt

En sak förstår jag inte med mig själv. Oftast är jag lugn och bryr mig inte riktigt om andra osv. Jag känner mig bekväm i nästan alla situationer och med nästan alla människor. Men det finns en sort som jag blir sjukt nervös av! Vilket är jävligt konstigt då de egentligen är de minst hotfulla...

Jag har blivit barnvakt åt en 1:åring, en 5:åring och en 7:åring. Det är sjukt läskigt och jag känner mig sjukt obekväm i alla situoationer runt dessa barn! Speciellt de två äldsta... De är brutala.
Idag när vi satt och åt mellanmål frågade jag
"Gjorde ni något kul på dagis idag?"
Inget svar. Tomma blickar. Jag rädd.
"Eeh.. Men någonting måste ni väl ha gjort? Lekt något kul?"
Fortfarande ingen respons och jag i chocktillstånd.
"Vad vill ni hitta på för något nu då...?" lite lesset tonläge sådär.
Fortfarande inget svar. Jag nästan gråtfärdig. Sekunden efter lyfter jag 1:åringen (den enda jag hade att anförtro mig till i den absurda situoationen, då han inte kunde frysa ut mig genom att inte prata med mig... Han pratar i och för sig inte heller med mig då han inte har lärt sig det än... men.. aja) går till hans rum och låter honom bygga med lego medans jag tar fram min iPod...


ågren